Bakgrund

Förstudien för SERÅ visar på ett stort intresse hur området skall utvecklas och förvaltas i framtiden. Detta har resulterat i en lång ”önskelista” från föreningar och företag i området. I rapporten från förstudien kan man studera denna lista vilken benämns som ”sorterat resultat” .I tidigare projektplan för SERÅ beskrevs följande mål som mål för framtida projekt:

Tidigare har två huvudmål angivits:

A Öka intäkterna från turism i området genom att forma ”paketresor”.

B Attrahera fler att bo och verka i vår kommun genom att öka tillgängligheten till skärgården och möjligheter till sjö- och skärgårdsaktiviteter.

Detta är fortfarande de framtida målen. Med SERÅ steg 2 hoppas vi att vi når ytterligare en bit på väg mot detta. Ett antal utvecklingsområden har lokaliserats och vi hoppas att dessa kommer att utgöra steg på vägen mot våra mål.

Ledorden i detta projekt skall vara samarbete och ökad tillgänglighet. Fokus ligger i detta steg på infrastrukturella förbättringar och därmed ovanstående mål B.

Vi vill förbättra tillgängligheten till området för privatpersoner att utöva båtliv och friluftsliv och för företagare som vill använda resurser i området i sin verksamhet. Vi hoppas att företagare skall kunna erbjuda aktiviteter i skärgården som en ingrediens i sina produkter. Detta tillsammans med andra aktiviteter runt Vänern kan komma att utgöra del i attraktiva paket inom naturturism.

Som bakgrund till detta projekt står också rapport från ”Fokusgrupp Maritima besöks- och upplevelsenäringar samt Vänerfisket och andra ev. näringar” som är en av fokusområdena för projektet ”Vänern som maritimt område”. Fyrbodals kommunalförbund har varit projektägare till förstudien för detta projekt. Se www.fyrbodal.se. I rapport från denna förstudie anges följande som strategisk utmaning:

”4.1.2 Strategiska utmaningar

…

· Att synliggöra Vänern och öka tillgängligheten för alla till stränder och skärgårdar. · …”

I ovannämnda grupp ingår kommunrepresentanter från Åmål, Mariestad, Lidköping, Vänersborg, Karlstad, Kristinnehamn, Arvika och Grums samt representanter från VG-regionen, Länstyrelsen, Fyrbodals kommunalförbund, Västsvenska Turistrådet, Dalslands Kanal AB, Dalslands Turist AB, Visit Trollhättan/Vänersborg m.fl.

I rapporten från denna fokusgrupp kan studeras ett antal utvecklingsområdet varav här anges några av dem:

”1. Skapandet av entreér/Gateways

För att göra det lätt för besökaren att finna sig tillrätta och fokusera på att nå ut till många männinskor är det viktigt att välja ut ett antal entreér till Vänerregionen…Ekonomi och sysselsättning skapas i land och den stora utvecklingspotentialen deror på hur väl de maritima dragarna kan attrahera besökare både från land och vatten…”

”4. Passagerartrafik med båt”

”För att göra Vänern mer tillgänglig för icke-båtägare bör turtrafik med båt främjas. De bör utgå från entreérna och trafikera främst de närliggande skärgårdarna med koppling till andra upplevelser på öarna såsom boende och mat och friluftsaktiviteter av olika slag. Även turer mellan skärgårdarna och ö-luffning är möjliga utvecklingsområden…”

”5. Fullservice för båtägare

Det finns förhållandevis få privata aktörer inom de maritima delbranscherna…Möjlighet till full service för båtägare utgör en stor potential och utvecklas snabbare i övriga delar av landet än i Vänerregionen…”

”6. Utveckla kanoting

Dalsland och västra Värmland har gemensamt under lång tid lyckats utveckla paddling, främst med kanadensare, som ett attraktivt upplevelseområde med en mängd aktörer engagerade. Detta kan vidareutvecklas till att omfatta även Vänerns skärgårdar, då med kajak. Men även övriga kanaler och vattendrag kan involveras. Vänerområdet med de många kanalerna utgör ett mycket attraktivt område för denna typ av aktiviteter. Olika typer av paket med entreprenörer i samverkan bör främjas. En marknadsplan för kanoting bör tas fram.”

”9. Samverkan offentliga sektorn för infrastruktur

… Även infrastrukturen ute i skärgårdarna måste utvecklas för att göra den mer tillgänglig för enskilda båtgäster och passagerarbåtar och samtidigt öppna för näringsutveckling. Besöksmål med koppling till kultur och natur utgör en väsentlig infrastruktur som behöver utvecklas enskilt och tillsammans.”

I rapporten nämns också följande om båtturism i området.

”3. Båtturism

Nuläge

…

Den direkta omsättningen från båtturism för hela Vänerregionen är 99 miljoner varav 70 miljoner i kanalsystemen och 29 miljoner i Vänern vilket ger över 71 årsarbetstillfällen.

I kanalerna utgör båtlivet dessutom en attraktion för landburen turism och de ekonomiska sidoeffekterna är mångdubbelt större än från båtlivet själv.

Andelen utländska båtturister är högre i Vänerregionen än i övriga Västsverige.

Framtid och tendenser

…

På kort sikt kommer båtturismen att öka något. Dels som en följd av att trycket på västkusten behöver avlastas men också som en allmän reaktion på den globala finanskrisen. …

Båtturism kommer generellt att utvecklas som en näring mot ett ökat kommersiellt tänkande vilket främst kommer att märkas i gästhamnarna där fokus kommer att ligga på service, värdskap och upplevelser.

Behov och brister

…

Vänern har en attraktiv skärgård men med dåligt utbyggd infrastruktur som begränsar tillgängligheten. Generellt i hela Vänerregionen behövs satsningar på främst bryggor, gästhamnar och isättningsramper men också sanitära anläggningar och service ute i skärgården som t.ex. restauranger och caféer…

Önskvärda resultat

…

·                      Nya besöksanläggningar tillskapas ute i skärgården ·                      Bryggor och hamnar har fördubblat tillgängligheten i skärgården ·                      Virtuella farleder nytt hjälpmedel i skärgården ·                      Vänern säljs som en del av kanalupplevelserna ·                      …

8. Naturaktviteter

I nuläget är Vänerområdet till stora delar outnyttjad med avseende på kommersiella naturaktivieteter. …

Framtid och tendenser.Eftersom ”att göra” ofta är reseanledningen för besökare så finns det goda möjligheter till en positiv utveckling. De, oftast naturbaserade, upplevelser som vi kan erbjuda runt Vänern såsom t ex vandring och cykling är internationellt sett stora både vad det gäller omsättning och antal utövare. Den rena naturen lämnar fältet öppet för produkter med stort miljö- och naturfokus, t ex fågelskådning, dykning och sportfiske. Just den rena miljön tror vi har ett stort marknadsvärde i framtiden och där tror vi att biosfärområdet kan utgöra ett pilotområde när det gäller att utveckla miljöanpassade aktiviteter och upplevelser.

I området är det en pågående trend att vända sig mot vattnet istället för från. I Karlstad och Kristinehamn är båttrafiken under utbyggnad, skärgårdsbåtar i Kristinehamn och lokaltrafik i Karlstad. När det gäller naturbaserade aktiviteter och upplevelser är det en bas att stå på för hela området men naturligtvis förpackat på ett lönsamt sätt.

Behov och brister att åtgärda. Infrastrukturen och därmed tillgängligheten. Det är svårt att ta del av de skärgårdsområden som finns idag för andra än de som har tillgång till egen båt. …

Önskvärda resultat. En utökad tillgänglighet av de kustnära områdena genom t ex båtturer, boendealternativ i skärgården, privata hamnentreprenörer i kombination med ett ökat entreprenörskap genererar ett stort antal små företag med fokus på naturnära upplevelser i den maritima miljön kring Vänern.

…

.Behov Dalsland ·                      Det finns ett behov/möjlighet av att tillgängliggöra skärgården på sträckan Mellerud-Åmål för de som inte är

båtburna, både avseende boende, transporter och service. ·…”

Följande text är skriven av Andreas Norum som är VD för Dalslands Turist AB. Här beskrivs varför detta steg är nödvändigt att genomföra för att förädla området för att kunna nyttja det som en del i framtida turistprodukter.

”

Angående projekt SERÅ 2

Vänern är en outnyttjad och oförädlad resurs för Åmål och Dalsland ur ett besökarperspektiv. Oförädlad i den mån att det till stor del saknas infrastruktur för att ta del av t ex skärgården om man inte har tillgång till båt eller möjligen kanot.

Ett första steg för att göra Vänern till en faktisk resurs och låta den bidra till att vara en produktionsresurs för lönsamma turistprodukter är att se till att tillgängliggöra t ex skärgården. Om det kan bli till en mer tillrättalagd upplevelse att vistas i skärgården är detta en resurs för såväl kommuninvånare som företagare inom besöksnäringen. Även om inte vistelsen i första läget är en kommersiell produkt så kan den vara en besöksanledning om upplevelsen förpackas på ett bra sätt tillsammans med andra produkter som resa, boende, mat och aktiviteter.

Eftersom Vänern, liksom stora delar av övriga Dalsland är relativt outvecklat så måste man vara medveten om att det är en lång resa fram till en väl utvecklad besöksnäring. Långsiktighet, uthållighet och målmedvetenhet är viktiga ingredienser i en satsning mot att utveckla Vänern och Dalsland.

Från Dalslands Turist AB:s sida vi tror att detta definitivt är ett steg i rätt riktning och ställer oss bakom projektet.

Andreas Norum

Dalslands Turist AB”