Slutrapport SERÅ (förstudien)

Rapport SERÅ –

Skärgården En Resurs för Åmål

Förstudien

Journalnummer: 2009-3889

Kundnummer: O 13314 Åmåls Kommun

Kontaktperson: Magnus Nilsson 0708 211 347

1. Bakgrund

Intresset var stort för mötet som gick under rubriken ”Vänern och skärgården som en resurs”. Mötet ägde rum den 24 mars och totalt så deltog 41 personer. Ytterliggare ca 25 stycken visade intresse. Deltagarna fick tillfälle att träffas och utbyta idéer. Tommy Jingfors (Åmåls kommun) och Magnus Nilsson (m/s Vänervåg) informerade om varför de tagit initiativ för att få till ett samarbete mellan föreningar, entreprenörer och kommunen kring turism och skärgård. Deltagarna fick ventilera sina åsikter muntligt och skriftligt genom att ta ställning till följande frågor:

Spontan reaktion på dagens möte?

Vad vill du uppnå genom ett samarbete?

Vilka fördelar ser du med ett samarbete?

Vilka är hindren för ett samarbete?

Vilka föreningar/företag saknade du på mötet?

Övriga synpunkter.

”Vänern och skärgården som en resurs” är en rubrik som spänner över ett stort område och deltagarna på mötet var där av olika anledningar. Med detta i åtanke togs initiativet till denna förstudie. Undersökningen är en kartläggning över vilka viljor, idéer och framförallt produkter och tjänster som finns kring rubriken ”Vänern och skärgården som en resurs”. Beslutet togs av Tommy Jingfors och Magnus Nilsson. Tanken är att förstudiens resultat ska verka som en grund till projektet – en utgångspunkt för arbetet kring SERÅ.

SERÅS framtida mål är att:

– Öka turismen i området genom att forma ”paketresor”.

– Attrahera fler att bo och verka i vår kommun genom att öka tillgängligheten till skärgården och möjligheter till sjö- och skärgårdsaktiviteter.

Om dessa mål uppnås, så kan vi attrahera fler att bo och verka i området. Vi inom SERÅ satsar på prioriterar besöksnäringen och livskvalitén. Ur denna satsning finns även möjlighet för fler företag att uppstå. Till exempel så har vi få företag som i dagsläget är paketerare och återförsäljare av paketresor.

Om skärgården kan utnyttjas på rätt sätt, så är det även lättare att kontrollera att utbyggnad sker i samklang med djur- och växtliv och på ett ekologiskt hållbart sätt.

2. Målgrupp och Geografiskt avgränsningsområde

Målgruppen för förstudien var de företag och organisationer som deltog på mötet den 24 mars. Även andra aktörer som på något sätt har visat intresse för projektet SERÅ, har haft möjlighet att bli tillfrågade för en intervju. Förstudiens målgrupp driver verksamhet eller förvaltar resurser som har någon form av anknytning till närområdet kring Åmål, skärgården och Vänern.

3. Förstudiens syfte

Förstudiens syfte var att kartlägga rådande uppfattningar hos de intervjuade företagen och föreningarna avseende följande områden:

Upptäcka vilka idéer, viljor och tankar som i dagsläget hägrar hos de intervjuade aktörerna under rubriken ”Vänern och skärgården som resurs”.
Se tendenser till vilka uppfattningar som existerar rörande hur skärgården kan verka som en resurs för att öka tillgänglighet och turism till det lokala området.

Göra en inventering av vilka produkter och tjänster som i dagsläget erbjuds inom skärgården.

Få en uppfattning om vad målgruppen anser om ett eventuellt samarbete mellan olika aktörer. Detta avser både nuläget och framtiden. Med samarbete avses integrering mellan klubbar/företag/kommun/organisationer både på ett lokalt och regionalt plan.

Kartlägga vilka kommunikationskanaler som idag används mellan respektive aktör och dess kunder/medlemmar. Syftet är även att få fram en bild av hur aktörerna ser på Åmåls kommuns hemsida som kommunikationskanal i sammanhanget.

Upptäcka om det finns produkter samt leverantörer som behövs i området, men som i dagsläget saknas.

4. Studiebesök, möten och seminarium

Målgruppen fick chansen att anmäla sig till olika studiebesök ut på Vänern under förstudiens gång. Två studiebesök gick ut till Tössebäcks skärgård. Besöken genomfördes den 13 och den 19 september. Deltagarna kunde även anmäla sig till ett studiebesök till Rotösund som genomfördes den 2 oktober. Besöket gjordes i syfte att studera området där en ny farled håller på att projekteras. Vidare hölls information och samtal kring farledens sträckning och möjligheterna för samarbeten kring turism i detta område. Storön har besökts i syfte att titta på möjligheterna till skogsbete på ön, vilket kan möjliggöra företagande för en djurhållare. Detta kan leda till goda bieffekter, till exempel så bevaras befintliga kultur- och naturvärden. Ön hålls öppen, vilket attraherar fler gäster till ön. Ett studiebesök på Hästholmen har också genomförts. Deltagarna fick en rundvandring på ön innehållande historiska återblickar. Vidare har möten hållits för att söka nya samarbeten kring turism och paketering i området. Exempel på detta är mötet den 8:e oktober där en rad museer i området och representanter diskuterade hur antalet besökare skulle öka. Vidare hölls ett möte mellan föreningar och kommun där det diskuterades hur mark och stugor skall förvaltas i framtiden.

Ett delmål var att genomföra ett seminarium där målgruppen kunde mötas och få inspiration och utbildning kring paketering inom turism. Tyvärr kunde inte seminariet genomföras på grund av för få anmälningar. Detta ersattes av ett ”fiskemöte” där tre fiskeguider deltog samt DTAB infomerade de pågående projekt ”gränslös fiskenation” och ”UTPD”. Därefter ventilerades idéer om fisketurismen i vårt område.

4.1 Mätbara resultat

Planerad aktivitet	Ideellt arbete enligt projektplan	Faktisk ideell arbetstid	Faktisk aktivitet
	Ideellt arbete enligt projektplan
1.Intervjuer med 20 föreninar och 15 företag	23 %	22 %	Intervjuer med 12 föreningar och 13 företag
2. Seminarium	17 %	12 %	7 st möten
3. Studiebesök till Lurö, Rotösund samt Tössebäcksskärgård	57 %	49 %	Studiebesök till Hästholmen, Sandön, Rotösund, Storön samt 2 st till Tössebäcksskärgård
3. Studiebesök till Lurö, Rotösund samt Tössebäcksskärgård	57 %	49 %
6. www och @	3 %	17 %	Övriga ideella insatser från 7 st personer
Summa:	100 %	100 %

Bloggstatistik Summeringstabeller

Totala visningar: 1 389

Busiest day: 138 — Thursday, August 20, 2009

Totalt har 119 personer deltagit projektet.

5. Förstudiens genomförande

Magnus Nilsson och Sara Andersson genomförde kvalitativa intervjuer med företagen och föreningarna.

5.1 Metod

Den kvalitativa intervjun innebär att intervjusituationen mer liknar ett vanligt samtal. Metoden är även den form av intervju där intervjuaren utövar den minsta styrningen i samtalet med respondenterna.[1] Standardiserade frågeformulär används inte inom kvalitativa intervjuer, eftersom avsikten är att låta respondenterna själva i största möjliga mån styra intervjuns utveckling. Det är dock viktigt att den som intervjuar tillhandahåller en manual eller handledning för intervjun, så att undersökningens relevanta områden täcks in i samtalet.[2]

I den mån det var möjligt så genomfördes gruppintervjuer. Metoden medför en social dimension till intervjun, då den ömsesidiga diskussionen och det sociala samspelet leder till att uppfattningar och åsikter utvecklas.[3]

5.2 Tillvägagångssätt

För att bryta ner förstudiens syfte till praktiska intervjusituationer, så utarbetades en intervjumanual. Fem huvudområden och tillhörande underrubriker inkluderades i manualen.

Intervjuns fem huvudområden innefattade:

Produkter/Tjänster

Kommunikationskanaler

Turism och Tillgänglighet
Samarbete
Övrigt

Samtalsområdena följde en utveckling som tillät diskussionen att börja internt med företagets/föreningens produkter/tjänster i fokus. Därefter arbetade sig diskussionen ut mot en mer extern vinkel, via kommunikationskanaler och därefter turism och tillgänglighet. Att sätta samarbetsdiskussionen som sista område kändes som ett bra val, då tidigare diskussionsområden kan ha utvecklat åsikter i frågan rörande potentiella samarbeten och ”turismpaket”. En öppen kategori kändes nödvändigt att ta med som sista kategori, ifall den intervjuade ville lägga till något i diskussionen som inte hade berörts under intervjuns gång.

Företag och föreningar intervjuades i sina respektive lokaler. Intervjuerna varade ca 1 timme åt gången. Efter varje avslutad intervju så sammanställdes diskussionen skriftligt. Varje sammanställd intervju avslutades även med en kortfattad sammanfattning, där de viktigaste punkterna under intervjun fick belysas ännu en gång. De skriftliga versionerna av respektive intervju sammanfattades under de fem punkterna ovan. Den skriftliga versionen skickades därefter ut till den aktör som den berörde. Således fanns det möjlighet för företagen och föreningarna att tycka till om materialet innan analysarbetet påbörjades.

5.3 Bortfall

Utgångspunkten för vilka företag och föreningar som erbjöds intervjutid, var en förteckning över de organisationer som tidigare har visat intresse för projektet SERÅ. På grund av begränsad tidsåtgång så kunde inte alla organisationer på listan intervjuas. Intervjun med SW Fiskeresor har påbörjats men ej kunnat slutföras. Det finns säkerligen företag och föreningar som inte har intervjuats, men som hade velat bidra med åsikter. Vid sammanställning och analys av resultatet skall detta tas i beaktning.

5.4 Sorterat resultat från intervjuer

Följande är en sammanställning av resultatet från intervjuerna:

boende	Bra boende är viktigt. Lägg resurser på Stadshotellet och Örnäs camping. Om verksamheter missköts, byt arrendator.
boende	Svårt med bra exklusivare boende.
boende	Turistandet i Dalsland har minskat, Detta beror på det färre antalet bäddar i området.
boende	Det skall vara möjligt att boka hytter och stugor på öarna.
boende	Stugor hyrs ut till medlemmar och en vidare uthyrning av stugorna skulle ger en större arbetsbelastning vad gäller administration samt ett krav på skyldighet att redovisa moms.
fiske	Utveckla ekologiskt hållbart fiske i vårt område. Idag håller laxen på att ta slut.
fiske	Mer fisketurism och förbjud yrkesfisket.
fiske	Ta vara på fisket som resurs i Vänern. Fisket kan utnyttjas för att locka turister under resten av året, inte bara i juli.
fiske	Se fisketrollning som en turistattraktion övrig tid av året.
fiske	På sträckan Åmål – Vänersborg finns det, teoretiskt, 50 000 gäddor som är större än 10 kilo.
fiske	Utveckla ekologiskt hållbart fiske i vårt område. Idag håller laxen på att ta slut.
fiske	De som fiskar i Vänern skulle på något sätt betala för den fisk de får upp.
fiske	Tror den norska marknaden: ”De passar in i det Åmål har att erbjuda, de är vana att gå på tur”.
fiske	Ont om lax i Vänern.
fiske	Förbättra möjligheterna för en naturlig återhämtning av fiskbeståndet.
fiske	Catch and Release fiske är ekologiskt hållbart.
mat	Starta ett matställe som säljer ”Dagens Fisk” vid Skärgårdens strand.
mat	Det saknas en fiskerestaurang med längre öppettider, fiskerökerier och bodar i Skärgården.
mat	Marinan borde utnyttjas bättre – längre öppettider på caféet och eventuellt en restaurang i samband med verksamheten.
mat	Det saknas fiskerökerier, fiskeförsäljning vid Skärgården samt ett café med längre öppettider.
mat	Jag saknar fiskrestauranger och rökerier vid Åmåls kustremsa, samt bodar vid ortens marina
mat	Vill se ett fiskerökerier i närheten samt ett matställe för fisk vid hamnen.
mat	Det vore önskvärt med en restaurang eller liknande i skärgården men problemet med lönsamhet påtalas.
mat	Det önskvärt med restaurang eller liknande i skärgården.
mat	Ett rökeri i anslutning till vattnet skulle vara populärt
samarbete	Vi måste samarbeta, inte konkurrera
samarbete	Vi ser bara ett ökat samarbete mellan olika aktörer som något positivt. Samarbete innebär möjligheter.
samarbete	Restauranger borde samarbeta när det gäller utbudet på helgerna.
samarbete	Vi har ett gott samarbete med kommun.
samarbete	Samarbeta för att skapa en guide till naturhamnar i området i form av ett lokalt sjökort.
samarbete	Föreningen är inte främmande till att samarbeta med olika bussföretag, matställen och båtturer ut på Vänern.
samarbete	Många kan ha nytta av att det kommer utländska gäster hit och får en fin fiskeupplevelse.
samarbete	Det viktigaste är att man träffas och ser vilka som fortfarande är kvar i branschen.
samarbete	Att delta i utbildningar och certifieringar har lett till belastning då efterfrågan ökar på den delen av året då man är fullbokad ändå.
samarbete	ÅMS vill göra fler aktiviteter ihop med SSÅV
samarbete	Klubben har samarbete med m/s Vänervåg
samarbete	Klubben har arbetskraft och önskar ekonomiskt stöd.
samarbete	Bristen på ungdomsverksamhet gör att samarbete och stöd från kommunen är sparsamt.
samarbete	Företag skall samarbeta i projektform och genom projektstöd för att få möjlighet att uppsöka nya marknader genom kundbesök i Europa.
samarbete	De vill se samarbeten mellan kommun, föreningsliv och andra myndigheter och organisationer som t.ex. kanalbolag som gynnas av att fler turister tar sig upp från kusten till vår del av Vänern.
samarbete event	Tävling: ”Havspaddling: Köpmannebro-Åmål”. ett samarbete med T.ex. m/s Vänervåg, rescue Sune, Åmål mulitsport m.fl.
samarbete event	Föreningar kan anordna träningsläger.
samarbete event	musiker kan uppträda längs med Skärgårdens strand.
samarbete kring marknadsföring	Vänern borde marknadsföras som ett innanhav.
samarbete kring marknadsföring	Vi måste bli bättre på att marknadsföra oss själva
samarbete kring marknadsföring	Företag skulle kunna gå samman och köpa in sig på gemensamma reklamplakat längs med 45an.
samarbete kring marknadsföring	Företag och föreningar borde samverka i en gemensam marknadsföring av Åmål.
samarbete kring marknadsföring	Vi tror på att samarbeta med agenter. Vi vill ha samarbete med någon som säljer våra resor utomlands.
samarbete kring marknadsföring	Bättre förutsättningar för kanotguidning och turism skulle kunna skapas genom att marknadsföra området
samarbete kring paket	Jag är öppen för tanken på ”paket”, men vi måste kunna ta hand om turisterna om antalet skulle öka i vår Skärgård.
samarbete kring paket	Tror på konferenspaket och utbildning kring fiske.
samarbete kring paket	Förslag på paket skulle kunna vara målarkurser på öar där båtliv, konst, boende och mat (eventuellt även musik) kombineras till en kulturell upplevelse.
samarbete kring paket	Gör olika ”paket”, t ex med boende, behandlingar och turer ut på Vänern som kan innefatta olika aktiviteter.
samarbete kring paket	Det är önskvärt att samarbeta med olika aktörer, t ex busslaster av turister som får en båttur kombinerat med ett besök på museet.
samarbete kring paket	Vi vill se ett samarbete mellan museer, t ex ”museumpaket”
samarbete kring paket	Paket: t.ex: ”Vrakfärder + Dykarytbildning + ”Seafood”
samarbete kring paket	Dykturism. 700 dokumenterade vrak. Sänk fartyg. Skapa konstgjorda rev. Således skapar vi turistattraktioner.
samarbete kring paket	Vill se ”turistpaket”, t ex en kombination av boende, catering och båtturer.
samarbete kring paket	Vi är för en ökad turism och är villigt inställda mot olika former av ”turistpaket” – dock helst med aktörer inom skilda branscher.
samarbete kring paket	Medlemmarna är för en ökad turism till området och har förslag på olika former av ”paket” – ”Teknikrundan” mellan Industrimuseet, Järnvägsmuseet och JÅÅJ eller ”Hembygdsrundan” då även Hembygdsmuseet och Årbols Skolmuseum blir inkluderade.
samarbete kring resurser	Utnyttja magasinet vid Tössebäcken till att hyra ut som konstnärsateljé.
samarbete kring resurser	Utnyttja andra resurser som simhall mm
samarbete kring resurser	Styrelsen kan tänka sig att hyra ut stugan till andra än medlemmar.
samarbete kring resurser	Angående stugan på ön så skulle man vilja ha en samarbetspartner
samarbete kring resurser	Föreningen vill hyra ut till ALLA
samarbete kring sälj	Söker samarbetspartner som kan hjälpa till att sälja.
samarbete kring sälj	Vill ”att alla bokar alla” gärna mot provision
samarbete kring sälj	Styrelsen känner inte att klubben själva kan sköta uthyrningen
samarbete kring sälj	Det behövs någon som håller ihop paketen.
samarbete ungdom	Vi vill samarbete med andra klubbar vad gäller ungdomsverksamheten.
samarbete ungdom	Vi har funderat på att gå ut i skolor för att erbjuda prova-på-paddling
samarbete ungdom	Man vill bygga upp en ungdomsverksamhet där olika aktiviteter servera likt ett smörgåsbord
service från företagen	Det är viktigt att börja inifrån. Först måste vi delge information till lokalbefolkningen.
service från företagen	När alla vill vara lediga är det viktigt att turistverksamheter har extra förstärkning.
service från företagen	Aktiviteter borde alltid finnas tillgängliga – även i ösregn.
service från företagen	Verksamheter inom turistbranschen borde överväga sina öppettider samt om det är okej att ha semesterstängt under turistsäsongen.
service från företagen	Onlinebokning har inte gett något.
service från företagen	Gästerna är våra marknadsförare.
service från företagen	Det goda värdskapet är den viktigaste instrument vi har för turism i vårt område.
service från kommun	Vill ha fler samarbeten. T.ex. att turistbyrån och andra aktörer skall tipsa om oss
service från kommun	Turisttåg med guide under somrarna från Örnäs och ner genom stan och med diverse hållplatser på vägen.
service från kommun	Turistbyrån kan t ex inte ha stängt under midsommarafton.
service från kommun	Åmåls Kommuns hemsida kan förbättras layoutmässigt genom att bl a använda sig av bilder och vykort, som visar upp vår ”mysiga” stad.
service från kommun	Turistbyrån har en viktig roll och måste vara ständigt uppdaterad om kommande säsong.
service från kommun	Turistbyrån verkar mer för att vara ”navet” i sammanhanget.
service från kommun	Vi anser att Åmål har ett rikt utbud, men att det inte marknadsförs på ett effektivt sätt.
service från kommun	Dra in människor från 45an med hjälp av effektiva informationsskyltar vid rastplatserna och infarterna.
service från kommun	Marknadsföringen av Åmål är idag väldigt spretig och skulle behöva konkretiseras.
service från kommun	Förbättra Åmåls kommuns hemsida vad gäller layout och uppdateringsfrekvens.
service från kommun	Turistbyrån skulle kunna verka för att få till ”paket” mellan museerna.
service från kommun	Föreningen skulle vilja ha en bättre väg ned till stugan för att göra den tillgängligare.
service från kommun	Det är viktigt att lägga resurser på t.ex. fina planteringar än stora regionala projekt.
service från kommun	Dalsland.nu är nog en bra kanal. Kanske den bästa.
service från kommun	Kommun kan iordningställa marken med soptunnor, toaletter, vindskydd och eldstad på detta sätt och möjliggöra för besök och entreprenörskap i området.
service sjö	Service bör finnas också på t.ex. Svegön, boka plats i förväg, väderskydd, vatten, el mm en extra gästhamn.
service sjö	Gästhamnen i Åmål skulle kunna förbättras. Exempelvis skulle hamnen kunna skötas av en entreprenör.
service sjö	Gästhamnen borde verka endast för turistbåtar. Lokala båtar kan istället förtöjas längre bort.
service sjö	Det borde finnas public access till hela stranden.
service sjö	Det skulle vara utmärkt med en mer utförlig beskrivning av Väner. Info om öarna.
service sjö	Det saknas möjligheter till båt- och kanotuthyrning i Åmåls Skärgård. Detta efterfrågas ofta av besökande turister.
service sjö	God tillgänglighet till båtliv men vissa behov finns.
service sjö	Visst behov av fler båtplatser i Åmål.
service sjö	Svårt med bemanningen av sommarskola då skattereglerna gör det svårt att betala lön till instruktörer
service sjö	Styrelsen skulle också vilja få till en kanotbrygga vid stugan ön.
service sjö	Längs Vänerkusten är ont om allmänna platser där man kan ta sjösätta sin kanot och ta sig ut i skärgården.
service sjö	Styrelsen tycker att förutsättningarna för att utöva sporten är goda
service sjö	Styrelsen vill göra en rad förändringar få en bättre tillgänglighet och intresse för ön.
service sjö	Vad gäller gästhamnen i Åmål så tycker styrelsen att servicen kan bli bättre. Idag: Dyr Diesel, inga marina produkter. Det behövs en hamnkapten
service sjö	Styrelsen vill bygga brygga och toalett få en bättre tillgänglighet och intresse för ön.
service sjö	Anvisade tältplatser skulle behövas.
utbildning	Möjlighet till samarbete finns med fiskeakademin i Forshaga.
utbildning	Ett sötvattenslaboratoruim eller en forskningsstation för studier och utbildning vore en dröm.
utbildning	En marinbiologisk utbildning skulle kunna startas på Karlbergsgymnasiet. Kurser inom marinbiologi skulle kunna startas och även dykarutbildningar.
utbildning	Möjlighet till samarbete finns med fiskeakademin i Forshaga.
utbildning	Sverige har liten erfarenhet av incomming turism. Behov av utbildningar inom tursim.
övrigt	Satsa inte på stora spahotell, utan lägg krutet istället på det pittoreska, mysiga Åmål – det är det turisterna vill ha. Alla aktörer måste vara engagerade – caféer, intressenter etc.
övrigt	Kommer man via sträckan Sjötorp – Vänersborg, är det många som missar möjligheten att ta sig in mot vårt område.
övrigt	För att få en levande landsbygd så måste vi använda oss av turismen.
övrigt	Vi vill öppna möjligheten för ALLA, företag, privatpersoner, föreningar och grupper av alla de slag skall få njuta av vår underbara skärgård
övrigt	Turister skall lockas till vår kommun, gärna som sommarboende och kanske t. o. m. slå ner sina bopålar här.
övrigt	Det positiva med ökad turism är de ekonomiska aspekterna även negativa sidor som en ökad turism kan innebära för det lokala samhället.
övrigt	Att få fastighetsägarna att stanna året runt istället för bara en säsong skulle gynna det lokala livet,
övrigt	Satsa på barnfamiljerna – t ex lekrum i restauranger. Öppna upp djurparken igen, fast under privat ägo.
övrigt	I Skärgården runt Åmåls kommun, till land och utefter öarna, har vi här sammanlagt hundratals mil av kuststräcka som har en enorm potential och möjligheter.
övrigt	En ökad turism skulle kunna leda till ökat antal medlemmar i klubben, samt gynna det lokala samhället i allmänhet.
övrigt	Om man väljer att färdas via land så är det inte mycket kontakt man har med Vänern.Det behövs ”smultronställen” längs med vägen,
övrigt	Gör något attraktivt med asfaltområdet utanför Hamnterminalen. En vacker gångväg ner mot Örnäs badplats hade varit önskvärt.
övrigt	Föreningen vänder sig mot medborgarna. Ej turism.
övrigt	Lägg fokus på det vi har, istället för att sätta bidrag till att få hit det vi inte tillhandahåller.
övrigt	Utnyttja evenemangen som sker, men se till att de är väl genomtänkta innan de går av stapeln.
övrigt	Satsa på norskar och tyskar.
övrigt	Styrelsen tror att en majoritet i klubben vill ha fler besökare på Sandön.
övrigt	Styrelsen vill bevara kulturvärden och restaurera
övrigt	Styrelsen tror att en majoritet i klubben vill ha fler besökare på Hästholmen.
övrigt	Resande i framtiden inkluderar nog mer än bara upplevelse. Affärsidé: Friluftsliv med mervärden
övrigt	Inga människor, inga hus och detta är en resurs i sig och enbart positivt. Det är en stor del av produkten.
övrigt	Tre möjliga marknader: Träningsläger, resor för pensionärsorganisationer och konferensresor.
övrigt	Det vill verka för att brygga och stuga rustas upp på ön.
övrigt	Storön är som namnet avslöjar en stor ö och den skulle kunna ta emot många fler än de som besöker den idag.
övrigt	I och A tror att det finns intresse för en plats i skärgården där folk kan äta en bit mat och eventuellt övernatta

6. Plan för hur resultatet ska spridas

Resultatet läggs ut på projektets hemsida http://www.serå.se.

7. Övergång till ordinarie verksamhet

Förstudien kan tänkas komma till användning om området skall projekteras vidare. Det innehåller information om hur föreningar och företagare i området ser på turism i allmänhet och på skärgården som en resurs i synnerhet. Intervjuerna har sammanställts till ca ett A4 och för att bilda sig en uppfattning om ovanstående bör hela materialet läsas. Det går också att endast studera ”Det sorterade resultatet av SERÅ” för att bilda en inblick i ämnet. Man skall då dock vara medveten om hur denna sortering gått till och ta detta i beaktan vid vidare analys.

Det är överhuvudtaget viktigt att metod tas i beaktan vid vidare analyser av materialet. Av samma anledning vill inte projektledaren peka ut riktingen för vidare projektering utan snarare peka ut formen för en eventuell vidare projektering. Projektledaren anser att vidare projektering bör ske genom en kontinuerlig dialog mellan berörda parter, vilka i dagsläget är kommun, föreningar i området samt företag som är verksamma i området.

[1] Holme & Solvang, s. 99

[2] Holme & Solvang, s. 100-101

[3] Holme & Solvang, s. 108

SERÅ